Creator of opportunities, campaign account manager, lead developer, market wizard, bid writer.
Fem feta titlar. Låter mycket snyggare än att vara säljare – eller?
Tycker du det, så är det dags att se upp. För titelinflationen håller på att urholka våra yrken.
Trenden har varit tydlig i många år nu: Man ger folk längre, pampigare titlar, gärna på engelska, i tron om att de ska höja statusen. Men egentligen är de ett bländverk som döljer tomhet, menar experterna.
– Det råder en titelsjuka, som är problematisk för såväl kunder som rekryterare eftersom titeln inte längre säger något om vad du gör eller din kompetens. Det blir också svårt att jämföra löner, säger Jan Zetterström, ordförande för fackförbundet Säljarnas.
Patrik Nordkvist på Försäljningschefen ser visserligen en logisk förklaring till att antalet titlar har ökat. I och med digitaliseringen har det tillkommit fler tjänster.
– Tidigare kanske en person skötte hela säljprocessen, medan man nu är ett helt team som jobbar med den. Och delar man upp processen i flera roller, så behövs flera titlar. Man kan till exempel ha en Presale, en Technical sales, en Bid manager och en Key account manager involverade i en större affär, säger Patrik Nordkvist.
Men han tror också att titelhärvan i säljbranschen har att göra med att man inte tycker det är tillräckligt fint att vara säljare. Yrket har för många en negativ klang, så man försöker dölja det med ett något annat ord, som rådgivare.
– Jag hade en chef en gång som sa att ”titlar är gratis, så dem kan man vara frikostig med, då blir folk glada.” Det verkar som att många tänker på liknande sätt. Nyligen stötte jag på ett företag där man har en sales director och tio sales managers.
Och visst kan fina titlar öppna dörrar när man vill få till externa möten, menar Mats Alvesson, professor och arbetslivsforskare vid -Ekonomihögskolan, Lunds universitet, som bland annat skrivit boken ”Dumhetsparadoxen” och ”Tomhetens triumf.”
– En vd får lättare tillträde till höga kundchefer, men det blir konstigt när interaktionen sedan inte stämmer. När man märker att vd:n inte sitter på den kompetens och auktoritet man förväntat sig, eller inte har mandat att fatta nödvändiga beslut.
Han berättar om ett it-konsultbolag med 500 anställda, som hade över 20 vd:ar genom att de hade startat olika dotter-bolag. Där kan man snacka om titelinflation.
Men varifrån kommer det här? Mats Alvesson drar paralleller till samhället i stort: Vi lever i en tillvaro där folk har högre och högre förväntningar och anspråk på tillvaron. Det är också en tid där man vill sätta ”guldkant” på livet. Och om det förut rådde en knapphet på varor, så har vi nu ett överflöd, och i överflödssamhället är det viktigt att övertyga folk som sakers och tjänsters förträfflighet. Det ger en så kallad övertalningsekonomi, där det inte främst är substans och lösningar som utlovas, utan tjusighet. Det har i sin tur lett till att de varor och tjänster folk efterfrågar är mer statusrelaterade nu än tidigare.
– Man ska inte bara ha en bil som fungerar, utan en finare bil än andra. Man ska inte bara ha okej kläder, utan trendiga varumärkena. Man ska inte bara ha en bra utbildning, den ska se snygg ut på cv:t också. Ja, det är viktigt att imponera på andra personer via det man har – och titlar är en del av det här.
Men i slutändan blir det ett nollsummespel. För om andra öser på med tjusigare titlar måste man själv göra detsamma, det blir fritt fram för olika initiativ, och då urholkas värdet. Mats Alvesson kallar det att vi lever i ett ballongsamhälle, där mycket är uppblåst och soliditeten svag. Och det här är inte bara ett problem för företagen, utan även för enskilda människors inre stabilitet. Man kan jämföra arbetslivets välputsade titlar med privatlivets filtrerade instagrambilder. Problemet är att om man pumpar upp självbilden utan att ha täckning för det så tär det på självkänslan.
– En tanke med den finare titeln är ju att öka statusen och plussa på självkänslan, men det är en rätt så skakig metod. Du får en mystifiering av arbetssituationen. För om du har en fin titel men gör något trivialt föds en inneboende motsägelse.
Ja, om glappet är för stort är risken att du går runt och känner dig som en bluff, rädd för att snart bli synad. Och dina kollegor och kunder kanske har förväntningar på dig som du inte kan leva upp till. Eller så får du en fin titel och tror att du ska ha mycket ansvar, men ska i realiteten jobba som assistent, vilket också kan skava.
– Ett företag anställde en administrativ chef. De ville egentligen att kvinnan skulle fungera som sekreterare, men hon trodde såklart att hon skulle chefa över andra och blev ledsen när hon insåg att så ej var fallet. Ja, det uppstod en väldigt knepig situation, säger Mats Alvesson.
Så vad ska man då göra? Rensa upp bland titlarna, vara mer återhållsam och försöka värna om något slags substans, menar Mats Alvesson.
– Mer ärlighet och tydlighet ger en bättre förståelse både för den som får jobbet och för omgivningen.
