Semesterlagen

Alla arbetstagare har enligt semesterlagen rätt till 25 dagars semester.
Säljare kan ofta förhandla sig till ytterligare några semesterdagar om de själva kan bestämma sin arbetstid och inte har någon övertidsersättning.

Semesterår och intjänandeår

Semesterlagen skiljer mellan semesterår och intjänandeår.
Semesterår är den tolvmånadersperiod under vilken semesterledigheten tas ut. Semesteråret löper från 1 april ena året till 31 mars följande år.
Intjänandeåret är året närmast före semesteråret, med andra ord det år då rätten till semesterlön har tjä­nats in.

Obetald ledighet

Semesterlagen skiljer också mellan rätten till semesterledighet och semesterlön.
Den anställde har alltid rätt till ledighet under semesteråret, men rätt till semester-lön under ledigheten har endast den som tjänat in semesterlönen under intjänandeåret.
Arbetstagaren har rätt att avstå från obetald semesterledighet.

Semesterledigheten

Varje arbetstagare är alltså berättigad till 25 semesterdagar varje semesterår.
Säljare har ofta rätt till längre semester, se ”Semester enligt kollektivavtal”.
Lördagar och söndagar räknas inte som semesterdagar. Med söndag jämställs helgdag, påskafton, pingst­afton, midsommarafton, julafton och nyårsafton.
Den som börjar en ny anställning efter den 31 augusti har endast rätt till 5 dagars obetald semesterledig­het under resterande semesterår.
En nyanställd kan träffa överenskommelse med arbetsgivaren om så kallad förskottssemester. Slutar han på egen begäran inom fem år har arbetsgivaren då rätt att återkräva förskottssemestern.

Semesterns förläggning

Semesterlagens huvudregel är att semestern ska förläggas så att arbetstagaren erhåller en sammanhängande
ledighet på fyra veckor under juni–augusti.
Överenskommelse kan träffas om avvikelse från huvudregeln.
I företag som är bundna av kollektivavtal ska arbetsgivaren ta initiativ till förhandling om huvudsemes­terns förläggning. Arbetsgivaren är skyldig att vara ute i så god tid att arbetstagaren kan påverka beslutsfat­tandet.
I företag som inte är bundna av kollektivavtal ska arbetsgivaren samråda med de anställda om semesterns förläggning. Arbetstagarorganisationer som inte slutit något kollektivavtal kan själva påkalla förhandling med arbetsgivaren i dessa fall.
Om förhandlingarna eller samrådet inte leder till någon överenskommelse beslutar arbetsgivaren ensidigt semesterns förläggning. Arbetsgivaren är då skyldig att underrätta berörda anställda två månader innan semesterledigheten börjar.
Detsamma gäller om överenskommelsen träffas med annan organisation än den som företräder arbetsta­garen eller när arbetstagaren är oorganiserad.

Semesterlön

Semesterlönen beräknas till 12 procent av arbetstagarens lön under intjänandeåret. I beräkningsunderlaget ingår: 

Semesterlönegrundande frånvaro

Frånvaro från arbetet är semestergrundande i följande fall:

Utbetalning av semesterlön

Semesterlönen ska betalas ut i samband med semesterledigheten. Huvudregeln är att arbetstagaren inte har rätt till ordinarie lön under semestern utan endast till semesterlön.
Arbetsgivaren har rätt att betala ut den vanliga lönen till dem som har vecko- eller månadslön. Skillnaden mellan den ordinarie lönen och semesterlönen ska då utbetalas senast vid semesterårets slut (31 mars).
Har arbetstagaren inte tjänat in någon semesterlön men ändå vill ta ut sin semesterledighet får arbetsgi­varen göra tjänstledighetsavdrag på den ordinarie lönen för den obetalda ledigheten.

Sparade semesterdagar

En viss del av semestern kan sparas, men observera att det endast gäller betalda semesterdagar.
Enligt semesterlagen kan högst fem dagar sparas varje år. Den som enligt avtal har rätt till mer än 25 betal­da semesterdagar kan dock, efter överenskommelse med arbetsgivaren, spara det antal som överstiger 25. Arbetsgivaren ska innehålla den semesterlön som belöper på de sparade semesterdagarna.
Sparad semester måste enligt huvudregeln tas ut inom fem år efter utgången av det semesterår då den spa­rades.
Nyförvärvade semesterdagar får inte sparas under semesterår då arbetstagaren tar ut semesterdagar som sparats från tidigare år. Det är inte nödvändigt att ta ut alla sparade dagar på en gång.
Arbetstagare som vill ta ut sparade dagar ska underrätta arbetsgivaren om detta i samband med att för­läggningen av årets semester bestäms.
Semesterlönen på sparade dagar beräknas på löneunderlaget för intjänandeåret omedelbart före det semesterår då den sparade ledigheten tas ut. Detta för att semesterlönen ska vara värde- och standardsäker.

Semester enligt kollektivavtal

Säljare har, som tidigare nämnts, rätt till längre semester än lagstadgade 25 dagar. Ofta har man 28, ibland 30 dagar (se nedan).

Semestertillägg

Tjänstemannen behåller sin vanliga månadslön under semestern och får därutöver ett semestertillägg. För varje betald semesterdag är tillägget.

Exempel

Säljare Modig har 15 000 kronor i fast månadslön. Under intjänandeåret hade han dessutom en provision på 30 000 kronor. Modigs semestertillägg för 28 semesterdagar blir då 0,80% x 15 000 x 28 = 3 360:­0,50% x 30 000 x 28 = 4 200:­Totalt 7 560:­
Har man bara 25 dagar får man multiplicera med 25.

Fler semesterdagar

Många säljare har okontrollerbar arbetstid och kan själva bestämma arbetstidens förläggning. Dessa tjänste­män kan komma överens med arbetsgivaren om 3 extra semesterdagar i stället för särskild övertids­kompensation det vill säga 28 dagar.
Den som på grund av sin tjänsteställning har rätt att beordra andra tjänstemän till övertidsarbete, eller har rätt att självständigt avgöra om han ska arbeta på övertid, kan komma överens med arbetsgivaren om 5 extra semesterdagar det vill säga 30 dagar.

Utbetalning av semestertillägg

Semestertillägget om 0,8 procent betalas ut vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern. Semestertillägget om 0,5 procent betalas ut senast vid semesterårets slut (31 mars).
Om en tjänstemans lön till väsentlig del består av rörlig lön har han dock rätt att vid det ordinarie löneut­betalningstillfället i samband med semestern få ett à conto på det uppskattade semestertillägget för den rör­liga lönedelen.

Semesterlön på provision – enligt semesterlagen

Huvudregeln är 12 procent semesterlön på all lön som intjänats under intjänandeåret i anställningen. Från beräkningunderlaget dras dock semesterlön som utbetalts under intjänandeåret samt vissa andra ersättning­ar.
En garantiprovision per månad jämställs med fast lön. Den garantiprovision som utbetalas under semes­ter räknas som semesterlön.
På all provision utöver garantin ska 12 procent semesterlön utbetalas. Om du har en garanterad årsprovi­sion, men till exempel en tolftedel utbetalas à conto varje månad, ska semesterlönen utbetalas på hela provisionen.
Skillnad finns i semesterlönehänseende mellan ”direktorder” (order som går direkt från kunden till före­taget) och ”förmedlingsorder” (order som tagits upp av försäljaren och av denne överlämnats till företaget).
Tanken är att man inte ska ha både semesterlön i form av löpande provisionsintäkter på order som kom­mer in till arbetsgivaren utan försäljarens medverkan och semesterlön i procent på samma belopp.
På ”förmedlingsprovision” ska semsterlön beräknas enligt procentregeln, även om provisionsinkomsterna varierar under säsongen. Om försäljaren lägger sin semester under lågsäsong blir förstås semesterlönen då avsevärt högre än vad han skulle ha tjänat om han arbetat.
Alltså: Provision på direktorder som inkommer under semesterledigheten ska inte vara semesterlöne­grundande, däremot är förmedlingsprovision det även om den inkommer under semestern.
Arbetsgivaren måste kunna göra denna uppdelning mellan direktorder och förmedlingsorder. Om det inte är möjligt ska semesterlön utbetalas på all provision.
Dessa regler är dock ”dispositiva”, kan i ”kollektivavtal” lösas annorlunda.

Semesterlön på rörlig lön – enligt kollektivavtal

Beräkningen sker i princip enligt semesterlagens 12 procentsregel. I avtalet uttrycks dock semesterlönen som 0,5 procent per betald semesterdag.
För varje betald semesterdag beräknas 0,5 procent av summan av: 

Utbetald rörlig lön under intjänandeåret/antal anställningsdagar

(exklusive semesterledighetsdagar och hela semesterlönegrundande frånvarodagar) under intjänandeåret

Talet 0,5 procent per semesterdag gäller bara om du tjänat in full betald semester. Om du tjänat in lägre antal betalda semesterdagar måste talet 0,5 procent per semesterdag räknas upp för att totalt motsvara semesterlagens 12 procent. Eftersom semesterlönen för rörlig lön i regel utbetalas i sin helhet vid ett tillfälle kan beräkningen se ut på följande sätt:

Semesterlön för så kallade ”okontrollerade arbetstagare”

En så kallad ”okontrollerad arbetstagare” är inte berättigad till semesterledighet i anställningen, utan erhål­ler enbart så kallad särskild semesterlön om 12 procent på den förfallna lönen i anställningen under intjä­nandeåret.
Det är alltså här fråga om ”arbetstagare, som utför arbete i sitt hem eller annars under sådana förhållan­den att det inte kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över arbetets anordnande”.
Här uppkommer förstås en del problem när det gäller vem som ska räknas som ”okontrollerad arbetsta­gare”. Arbetsdomstolen har haft en del sådana fall till prövning.
I ett fall (AD 1989/135) tog AD fasta på att man från bolagets sida utövat en viss kontroll genom regel­bundna sammanträffanden och genom att följa bolagets månadsrapporter och kontobesked kunnat konsta­tera att personen ifråga fortlöpande fullgjort sina arbetsuppgifter. AD gör förstås en samlad bedömning av de föreliggande omständigheterna. AD uttalade: ”För att en arbetstagares ledighet ska kunna betraktas som semester, är ett krav att det redan när ledigheten erhållits stått klart för arbetstagaren att arbetsgivaren avsett att därmed bereda arbetstagaren semester.”
Vid oenighet därom ”ankommer det på arbetsgivaren att visa, att arbetstagaren likväl förstått att det varit fråga om semester.”
I ett annat fall (AD 1989/68) handlade det om några som var avlönade enbart med provision, men AD ansåg att ”bolaget inte förmått visa att anställningsförhållandena varit sådana att det inte kan anses ha till­kommit bolaget att vaka över arbetets anordnande”. Alltså är det upp till arbetsgivaren att bevisa att det är fråga om så kallade ”okontrollerade arbetstagare”.
I det här fallet hade det också tecknats ett anställningsavtal där det stod: ”Semesterersättning ingår i arbetstagarens provision”.
Men enligt § 26 i Semesterlagen ska arbetsgivaren betala ut semesterlönen i samband med semesterledig­heten. Regeln syftar just till att hindra avtal om inräknande av semesterlönen vid de fortlöpande lönebetal­ningarna utan samband med semesterledigheten, så kallad ”utpytsning”. Avsteg från lagregeln får göras enbart genom ”kollektivavtal”.
Därför ansågs bolagets avtal om inräknande av semesterlönen i arbetslönen som ogiltigt. Däremot är det inte självklart att arbetstagarna är berättigade till semesterersättning bara därigenom, om bolaget kan visa tydligt vilken andel av arbetslönen som semestergottgörelsen utgör samt också påvisa att denna gottgörelse inte i och för sig har inneburit sämre förmåner än som följer av semesterlagens regler.

”Semesterersättning” när du slutar en anställning

Om en anställning upphör innan en arbetstagare tagit ut all intjänad semester är denne berättigad till så kal­lad semesterersättning för intjänad outtagen semester.
Om anställningen påbörjas och avslutas inom en period av fem år finns kanske förskottssemester som ska avräknas.
Har anställningen varat längre än fem år görs inte avdrag för eventuell förskottssemester, inte heller om man blivit uppsagd till exempel på grund av arbetsbrist.
Intjänandeåret är enligt Semesterlagen tiden från 1 april ena året till 31 mars påföljande kalenderår.
Antalet semesterdagar en arbetstagare är berättigad till beräknas efter hur stor del av intjänandeåret som han arbetat (eller eventuellt haft så kallad semesterlönegrundande frånvaro).
Enligt tjänstemannaavtalen beräknas semesterersättningen per outtagen semesterdag om 0,8 procent (det så kallade semestertillägget) + 4,6 procent, det vill säga 5,4 procent av den fasta kontanta månadslönen.

Om en anställd även har en rörlig lön som till  exempel provision utgår enligt tjänstemannaavtalen ett semestertillägg per semesterdag med 0,5 procent på provisionen.
Semestertillägget på 0,8 procent förutsätter att tjänstemannen har tjänat in fullt betald semester. Om så inte är fallet ska semestertillägget uppjusteras genom att 0,5 procent multipliceras med det antal semester­dagar han enligt sitt anställningsavtal är berättigad till och divideras med antalet betalda semesterdagar som tjänstemannen har tjänat in.
Enligt semesterlagen beräknas semesterersättningen med 12 procent på all lön som förfallit till betalning i anställningen under intjänandeåret eller den del av detta som man varit anställd.
Semesterersättningen ska utbetalas utan oskäligt dröjsmål och senast inom en månad från det att anställ­ningen upphört. Om hinder möter mot att beräkna semesterersättningen inom denna tid (till exempel på grund av att fakturering och provisionsberäkning inte är avslutade) ska semesterersättning betalas ut inom en vecka efter det att hindret upphörde.