Semesterlagen

Alla arbetstagare har enligt semesterlagen rätt till 25 semesterdagar per år. Hur många semesterdagar du har rätt till gäller oavsett anställningsform, men säljare och vissa tjänstemän kan ofta förhandla sig till ytterligare semesterdagar om de saknar övertidsersättning.

Semesterlagen skiljer mellan semesterår och intjänandeår. Semesteråret sträcker sig mellan 1 april och 31 mars.

Man får nya semesterdagar varje år den 1 april, i början av det nya semesteråret. Antalet betalda semesterdagar beror på hur mycket du arbetat under intjänandeåret.

Vanligtvis tjänar du in cirka 2,08 dagar per månad under intjänandeåret. Under intjänandeåret tjänar du in semesterlön och semesterdagar i förhållande till hur mycket du arbetat. Om du börjar en ny anställning i juli och arbetar resten av intjänandeåret fram till mars, kommer du att tjäna in cirka 21 semesterdagar (9 månader x 2,08 dagar).

Alla arbetstagare har rätt till 25 semesterdagar per år enligt lagen. Detta gäller oavsett om du har arbetat heltid eller deltid, men antalet betalda semesterdagar beror på hur mycket du arbetat under intjänandeåret.

Om du arbetat hela intjänandeåret (1 april–31 mars), har du rätt till 25 betalda semesterdagar under det kommande semesteråret. Har du däremot endast arbetat halva intjänandeåret, till exempel från oktober till mars, har du tjänat in cirka 12,5 betalda semesterdagar (6 månader x 2,08 dagar).

Semesterlagen skiljer också mellan rätten till semesterledighet och semesterlön.
Den anställde har alltid rätt till ledighet under semesteråret, men rätt till semester-lön under ledigheten har endast den som tjänat in semesterlönen under intjänandeåret.
Hur många obetalda semesterdagar du har beror på hur länge du varit anställd. Du har också rätt att avstå från att ta ut obetalda dagar om du föredrar det.

Enligt semesterlagen har du rätt till fem veckors semester varje år, vilket motsvarar 25 semesterdagar. Minst fyra av dessa veckor ska tas ut sammanhängande under juni–augusti, om inte annat avtalas med din arbetsgivare.

Lördagar och söndagar räknas inte som semesterdagar. Med söndag jämställs helgdag, påskafton, pingst­afton, midsommarafton, julafton och nyårsafton.
Den som börjar en ny anställning efter den 31 augusti har endast rätt till 5 dagars obetald semesterledig­het under resterande semesterår.

Som nyanställd kan du komma överens med din arbetsgivare om så kallad förskottssemester. Slutar du sedan på egen begäran inom fem år har arbetsgivaren rätt att återkräva förskottssemestern.

Semesterledighetens förläggning ska planeras i samråd mellan arbetsgivare och arbetstagare. I företag med kollektivavtal måste arbetsgivaren förhandla om huvudsemesterns placering i god tid. I företag utan kollektivavtal ska arbetsgivaren samråda med de anställda. Arbetstagarorganisationer som inte slutit något kollektivavtal kan själva påkalla förhandling med arbetsgivaren i dessa fall.

Om ingen överenskommelse nås har arbetsgivaren rätt att besluta om förläggningen ensidigt, arbetsgivaren är då skyldig att underrätta berörda anställda två månader innan semesterledigheten börjar, detta måste ske enligt lagens krav. Besked om semesterns förläggning ska lämnas senast två månader innan ledigheten påbörjas.

Semesterlönen utgör 12 procent av arbetstagarens lön under intjänandeåret, vilket även avgör hur många betalda semesterdagar du får per år. Den beräknas på alla inkomster som är semestergrundande, vilket innebär att följande ingår i underlaget:

Vissa ersättningar och förmåner räknas inte in i semesterlöneunderlaget.

Vissa typer av frånvaro från arbetet räknas som semestergrundande, vilket innebär att du tjänar in semesterlön trots att du inte arbetar. Följande situationer är semesterlönegrundande:

Semesterlönen betalas ut i samband med semesterledigheten. Huvudregeln är att arbetstagaren inte har rätt till ordinarie lön under semestern utan endast till semesterlön, som baseras på inkomsten under intjänandeåret.

För arbetstagare med vecko- eller månadslön kan arbetsgivaren betala ut den ordinarie lönen under semestern. I sådana fall ska skillnaden mellan ordinarie lön och semesterlön betalas ut senast vid semesterårets slut, den 31 mars.

Om arbetstagaren inte har tjänat in semesterlön men ändå vill ta ut sin semesterledighet, har arbetsgivaren rätt att göra tjänstledighetsavdrag. Hur många obetalda semesterdagar man har beror på hur mycket som tjänats in under intjänandeåret.

Det är möjligt att spara en viss del av semestern, men det gäller endast betalda semesterdagar. Enligt semesterlagen kan du spara semesterdagar, men max fem per år.

Den som enligt avtal har rätt till mer än 25 betal­da semesterdagar kan dock, efter överenskommelse med arbetsgivaren, spara det antal som överstiger 25. Sparade semesterdagar måste tas ut inom fem år från det semesterår då de sparades. Under ett år då sparade dagar tas ut kan inga nya sparas. Det är dock inte nödvändigt att ta ut alla dagar samtidigt.
Arbetstagare som vill ta ut sparade dagar ska underrätta arbetsgivaren om detta i samband med att för­läggningen av årets semester bestäms.
Semesterlönen på sparade dagar beräknas på löneunderlaget för intjänandeåret omedelbart före det semesterår då den sparade ledigheten tas ut.

Många säljare och tjänstemän har, enligt kollektivavtal, rätt till längre semester än de lagstadgade 25 dagarna. Ofta är semestern utökad till 28 eller 30 dagar, beroende på avtal. Detta gäller särskilt för anställda som har rörlig lön eller möjlighet att förhandla om arbetstid och semester.

Tjänstemannen behåller sin vanliga månadslön under semestern och får utöver det ett semestertillägg. Semestertillägget beräknas för varje betald semesterdag enligt följande:

För säljare och tjänstemän med särskilda arbetsvillkor kan semestern utökas. Om arbetet saknar övertidsersättning kan avtalet ge 28 semesterdagar per år, medan högre tjänsteställning kan innebära upp till 30 semesterdagar.

Hur många semesterdagar man får per år beror på lagens minimikrav på 25 dagar samt avtal med arbetsgivaren eller kollektivavtal.

Semestertillägget om 0,8 procent betalas ut vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern. Semestertillägget om 0,5 procent betalas ut senast vid semesterårets slut (31 mars).

För tjänstemän med en stor andel rörlig lön kan arbetsgivaren betala ett à conto på det uppskattade semestertillägget i samband med semestern. Detta säkerställer att semesterersättningen speglar hela löneutbetalningen under intjänandeåret.

Läs mer om skillnaden på semesterlön, semestertillägg och semesterersättning.

Enligt semesterlagen ska semesterlön motsvara 12 procent av all intjänad lön under intjänandeåret, inklusive provision. Detta gäller oavsett om det är en garantiprovision eller annan rörlig ersättning.

Vill du räkna ut vad din ersättning kommer att bli under semestern kan du använda dig av vår kalkylator för semesterlön, ange hur många dagar du planerar att ta ut, din årliga provision och månadslön.

Om det inte går att särskilja direktorder från förmedlingsorder, ska semesterlön beräknas på hela provisionen. Dessa regler kan dock ändras i kollektivavtal.

Semesterlön för rörlig lön beräknas enligt semesterlagens 12 procentsregel. I kollektivavtal kan detta istället uttryckas som 0,5 procent per betald semesterdag.

För varje betald semesterdag beräknas:

Om du tjänat in färre än fulla 25 betalda semesterdagar, justeras procentsatsen per dag så att totalen motsvarar semesterlagens krav på 12 procent av årslönen. Semesterlönen för rörlig lön betalas oftast ut i sin helhet vid ett tillfälle under semesteråret.

En okontrollerad arbetstagare är en person som arbetar under förhållanden där arbetsgivaren inte kan övervaka hur arbetsuppgifterna utförs, exempelvis vid hemarbete eller självständiga uppdrag.

Dessa arbetstagare har inte rätt till semesterledighet enligt lagen men erhåller istället särskild semesterlön om 12 procent av intjänad lön under intjänandeåret. Semesterlönen betalas ut i samband med löneutbetalning och är en ersättning för den semesterledighet som annars skulle ha tagits ut.

Enligt lag har alla rätt till semesterlön för sin intjänade lön under året. Hur många semesterdagar man får per år är dock inte tillämpligt på okontrollerade arbetstagare, eftersom de inte har rätt till ledighet, utan endast till ersättning.

Arbetsgivaren får inte inkludera semesterlönen i den löpande lönen utan särskilt avtal. Avvikelser från detta får endast göras genom kollektivavtal.

Om en anställning upphör innan intjänad semester tagits ut har du rätt till semesterersättning för outtagen betald semester. Ersättningen beräknas enligt semesterlagens regler och utgör 12 procent av intjänad lön under intjänandeåret, eller den del av året du varit anställd.

Hur många semesterdagar får man per månad avgör hur mycket semester som är intjänad vid anställningens slut. Vanligtvis tjänas cirka 2,08 dagar per månad in under intjänandeåret. Detta gäller även vid semesterlönegrundande frånvaro, såsom sjukdom eller föräldraledighet. Vid anställningar som varat längre än fem år görs inget avdrag för förskottssemester. Om anställningen avslutats inom fem år kan förskottssemester avräknas från slutlönen, om det avtalats.

Semesterersättningen ska betalas ut senast en månad efter att anställningen upphört. Om det finns hinder, exempelvis vid ofärdig provisionsberäkning, ska betalningen göras så snart hindret undanröjts.