Beräkning av sjuklön, som utgör 80 procent av lönen, ska baseras på fast kontant månadslön och den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av all provision, bonus, tantiem, premielön eller liknande lönedelar under den senaste 12-månadsperioden. Däremot kan man inte beräkna sjuklön baserat på förmånsbil, kost eller bostad.
Detta är således den så kallade positiva sjuklönen som arbetsgivaren är skyldig att utbetala under de första fjorton dagarna av sjukperioden.
Sedan kommer vi till frågan om vilka avdrag arbetsgivaren är berättigad att göra. Det är framför allt fast lön och order som kommer in »automatiskt«, det vill säga brev- eller telefonorder som kan vara underlag för sjukavdrag. Förutsättningen för att man ska få göra avdrag för dessa så kallade direktorder är att säljaren under sjukperioden kan komma att tillgodoräkna sig provision på under denna tid inkomna order.
Förmedlingsorder, det vill säga egna tecknade order under tid då man varit i tjänst, kan aldrig utgöra underlag för sjuklöneavdrag. Tyvärr syndas det mycket vad gäller denna hantering, framför allt beroende på stor okunnighet. Jag har sett flera exempel då arbetsgivare på redan gjord införsäljning före sjukperioden gjort avdrag med motiveringen att om säljaren skulle få ut all provision som fakturerats under sjukperioden så blir han överkompenserad eftersom han samtidigt uppbär sjuklön. Vad man då inte tänker på är att vi laborerar med olika tidsaxlar, dels mellan det tidigare utförda arbetet (ordertecknandet) och utbetalningstillfället, ofta långt senare, dels sjuklönereglerna som avser att endast kompensera den anställde under själva sjukperioden. Det stora problemet kan nämligen komma att uppdagas för säljare som, efter en längre tids bortovaro från distriktet, återupptar sitt försäljningsarbete och som samtidigt till största delen varit beroende av egna tagna order för sin utkomst. Läs mer om hur du kan räkna ut sjuklön baserat på ett antal räkneexempel.