Vem betalar lönen vid konkurs?

Frågan om vem som betalar lön vid konkurs är en komplex och juridiskt utmanande aspekt inom affärsvärlden. Konkursprocessen involverar många aktörer, inklusive företag, anställda och borgenärer, och utfallet kan variera beroende på flera faktorer.

Konkurs är en juridisk process där ett företag eller en individ som inte kan uppfylla sina ekonomiska åtaganden officiellt deklarerar att de är insolventa, vilket innebär att de inte kan betala sina skulder. Målet med konkursen kan vara att omorganisera och rädda verksamheten eller att avsluta den och fördela tillgångarna bland borgenärerna.

Ett konkursförfarande går i stora drag till så att ett företags, eller en privatpersons, tillgångar omsätts i pengar. Sedan får borgenärerna (fordringsägarna) betalt i en viss prioritetsordning, så kallad utdelning. Oftast får endast en del av borgenärerna utdelning, eftersom tillgångarna vanligtvis inte täcker skulderna. När utdelningen är klar avslutas konkursen och bolaget upplöses.

Gäldenärer kan själva begära sig i konkurs, eller bli försatta i konkurs på begäran av borgenär. För det krävs att de inte kan betala sina skulder och att betalningsoförmågan inte är helt tillfällig.

Ansökan om konkurs lämnas till den lokala tingsrätten. Typiska tecken som talar för att ansökan ska bifallas är betalningsinställelse eller att en resultatlös utmätning skett under de senaste sex månaderna.

Beslutet om konkurs kungörs i en eller flera ortstidningar. Av kungörelsen framgår bland annat vilken tingsrätt som är konkursdomstol, vem som har utsetts till konkursförvaltare, i vilken form konkursen handläggs samt tillsynsmyndighet (övervakande kronofogdemyndighet).

Konkursförvaltarens uppgift är att inventera tillgångarna och sälja dem till bästa pris. Han eller hon kan också välja att åtminstone temporärt fortsätta att driva rörelse om det är ekonomiskt fördelaktigt. Inriktningen är ofta att hitta nya ägare. Konkursförvaltaren gör en förteckning över tillgångar och skulder (bouppteckning) som intygas under ed av gäldenären. Bouppteckningen ligger sedan till grund för utdelningen.

Eftersom inte alla fordringsägare kan räkna med att få betalt ska skulderna betalas i en viss ordning. Av förmånsrättslagen kan bland annat utläsas att kostnaderna för gäldenärens försättande i konkurs, hyresfordringar, fordran med säkerhet i företagsinteckning eller inteckning i fast egendom, skatter och fordran på lön omfattas av förmånsrätt och betalas i nämnd ordning. De kallas förmånsberättigade fordringar eller prioriterade fordringar. De fordringar som inte är prioriterade enligt förmånsrättslagen kallas oprioriterade och blir sällan betalda i konkursen.

Anställdas krav på innestående lön och annan ersättning täcks av den statliga lönegarantin. Om det inte finns pengar till lön går staten in och betalar. Lönefordringarna har därför kunnat flyttas tillbaka i förmånsrättsordningen utan att de anställdas trygghet har blivit lidande.

Fordran på lön eller ersättning, till exempel bilkostnader och traktamenten, omfattas av lönegarantin vid konkurs. Alla fasta ersättningar ingår. Vid arbetsbefrielse omfattas däremot inte de rörliga ersättningarna av lönegarantin. Om tjänstebilen lämnas tillbaka ska kompensation utgå motsvarande det beskattningsbara förmånsvärdet.

Lönefordran får inte ha intjänats tidigare än tre månader före konkursansökningen. Om en lönefordran är föremål för tvist så omfattas den av lönegarantin inte bara om talan väckts utan även om förhandling om enligt 10 § MBL begärts inom fyra månader från förfallodagen.

Naturaförmåner och utfästa avgifter för olika avtalsförsäkringar (AGE, TGL, ITP) omfattas av lönegarantin, liksom fordran på pension som tillkommer arbetstagare eller dennes efterlevande för högst ett år före konkursansökningen och nästföljande sex månader. Semesterlön intjänad före konkursansökan gäller för vad som står inne för det pågående och för det föregående intjänandeåret.

Fordran på uppsägningslön, provision eller annan ersättning under skälig uppsägningstid ingår, dock högst sex månader. Om man inte erbjuds arbete brukar uppsägningslönen för provisionsavlönade räknas efter ett genomsnitt av försäljningen det senaste året (”bibehållna anställningsförmåner”). Vad som intjänas eller uppenbarligen hade kunnat intjänas genom en annan godtagbar anställning ska avräknas från uppsägningslönen. Lönegarantin är begränsad till fyra basbelopp. Arbetstagare med stort ägarintresse undantas från lönegaranti vid konkurs.

Ibland brukar konkursförvaltare rikta anmärkning mot säljares lönefordringar och hävda att de inte har förmånsrätt, och därmed inte heller omfattas av lönegarantin, eftersom säljaren inte är att betrakta som anställd. Endast arbetstagare skyddas nämligen genom lönegarantin.

En del av våra medlemmar har ansetts som självständiga företagare och därför nekats lönegaranti. En självständig resande säljare som har en inregistrerad firma, är momsredovisningsskyldig och betalar sina sociala avgifter själv kan i lönegarantiärenden bli betraktad som egen företagare. Detta trots att hans förhållande till huvudmannen har varit anställnings­ liknande. Det är därför viktigt att den som är agent eller självständig ”provi­sionsresande” inte har för mycket provision innestående.

Beslut om lönegarantin fattas som huvudregel av förvaltaren vars beslut kan överklagas till tingsrätt.

Efter konkursbeslutet ska konkursförvaltaren snarast underrätta länsstyrelsen om de anställdas lönefordran vid konkurs, inklusive uppsägningslön och andra lönefordringar. Han eller hon bevakar samtidigt fordringen för arbetstagarens räkning. Icke tvistiga löner kan sedan ganska snabbt efter konkursen börja utbetalas genom länsstyrelsens försorg.

Anställningsavtalen upphör inte automatiskt vid konkurs. Konkursförvaltaren brukar dock regelmässigt säga upp alla arbetstagare i ett tidigt skede av konkursen. Då gäller anställningsskyddslagen, LAS, liksom MBL och andra arbetsrättsliga lagar. Arbetstagaren får alltså den uppsägningstid han har rätt till enligt LAS eller avtal (kollektivavtal fortsätter att löpa efter konkursbeslutet).

Den som har varit anställd i minst ett år har rätt till återanställning, och den rätten gäller även mot en eventuell ny ägare. Glöm inte att anmäla sådant anspråk. Om arbetsgivaren ska anställa ny personal är han bara skyldig att tillfråga dem som har gjort en intresseanmälan.

Det händer att uppsägning inte sker. Konkursförvaltaren väljer till exempel att driva företaget tills en lämplig köpare anmäler sitt intresse. Arbetstagarna räknas då som anställda av konkursboet. Deras krav räknas som förvaltningskostnad, så kallad massagäld, och betalas med högsta prioritet, före alla fordringar med förmånsrätt. En arbetstagare kan alltså tryggt arbeta kvar i företaget under konkursens gång.