Sjuklönelagen

Sjuklönelagen är en viktig del av det svenska sjukförsäkringssystemet och reglerar arbetsgivarens ansvar vid arbetstagares sjukfrånvaro. Det är din arbetsgivare som ansvarar för att betala sjuklön under de första 14 dagarna av sjukfrånvaron. Det innebär att de bedömer rätten till ersättning och hanterar eventuella frågor kring sjuklönen.

Sjuklön är den ersättning som en arbetsgivare betalar till en anställd som är sjuk och därför inte kan arbeta. Enligt Sjuklönelagen har arbetstagare rätt att vid sjukdom behålla lön och andra anställningsförmåner under de första 14 dagarna av sjukfrånvaron. Denna period kallas sjuklöneperioden.​

Arbetsgivaren är enligt Sjuklönelagen enbart skyldig att betala ut sjuklön under dessa första 14 kalenderdagar av en sjukperiod. Efter denna period kan arbetstagaren ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.

För att ha rätt till sjuklön måste arbetstagaren omedelbart anmäla sin sjukfrånvaro till arbetsgivaren. Om en anställd blir sjuk igen inom fem dagar efter en tidigare sjukperiod betraktas det som ett återinsjuknande, och sjuklöneperioden fortsätter där den avbröts. Detta innebär att de tidigare sjukdagarna räknas in i den nya sjukperioden.

Om en arbetstagares sjukfrånvaro överstiger 14 dagar övergår ansvaret för sjukersättning från arbetsgivaren till Försäkringskassan. Arbetsgivaren är då skyldig att anmäla sjukfallet till Försäkringskassan senast sju kalenderdagar efter sjuklöneperiodens slut. Detta möjliggör för arbetstagaren att ansöka om sjukpenning.

Enligt sjuklönelagen har timanställda, tillsvidareanställda och visstidsanställda alla samma rättigheter och ska få sjuklön – om alla kriterier är uppfyllda. För anställningar kortare än en månad gäller att arbetstagaren måste ha arbetat sammanhängande i minst 14 dagar för att omfattas av rätten till sjuklön.

En arbetsgivare kan i vissa fall kräva ett förstadagsintyg enligt Sjuklönelagen, det innebär att den anställde måste lämna in ett läkarintyg redan från första sjukdagen istället för från dag åtta. Detta kan begäras vid upprepad korttidsfrånvaro eller om det finns särskilda skäl. Kravet måste vara skriftligt och motiverat. Det är viktigt att den anställde informeras i förväg. Om intyget inte lämnas in kan rätten till sjuklön påverkas.

Läkarintyg kan enligt sjuklönelagen krävas från och med den åttonde kalenderdagen i en sjukperiod. Arbetsgivaren har rätt att begära intyget för att fortsatt betala ut sjuklön. Intyget ska visa att arbetsförmågan är nedsatt och utfärdas av en läkare eller annan behörig vårdgivare. Om ett läkarintyg inte lämnas in kan arbetsgivaren neka fortsatt utbetalning av sjuklön, såvida det inte finns särskilda skäl.

Arbetsgivaren gör karensavdrag genom att dra 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön. Avdraget görs en gång per sjukperiod, oavsett hur många dagar den anställde är sjuk. Tidigare innebar varje sjukperiod en ny karensdag, men numera ersätts det av karensavdraget.

Har du frågor om Sjuklönelagen, din rätt till ersättning vid sjukdom eller om du fått rätt sjuklön? Som medlem i Säljarnas Riksförbund får du stöd och rådgivning i frågor kring sjuklön, karensavdrag och andra anställningsvillkor. Vi hjälper dig att förstå dina rättigheter och ser till att du får den ersättning du har rätt till under din sjukdomsperiod. Bli medlem idag och få trygghet i arbetslivet!