Mäklarbranschens dolda fel

Drömmen om det lyxiga mäklarlivet, med stora provisioner och smällande champagne-korkar, målas ofta upp. Men realiteten är en annan. Ekonomin är svår att få ihop när bostads-priserna sjunker och försäljningen går trögt — och man står där utan grundlön.

Det finns idag knappt 7 000 registrerade fastighetsmäklare i Sverige och antalet ökar för varje år – det är ett populärt yrke. Mäklare på orter med mindre konkurrens kan vara riktigt välavlönade – de senaste åren har till exempel mäklare från Västerås och Norrköping legat i topp på lönelistan. Och en del väletablerade mäklare som arbetar i Stockholms dyrare områden kan också tjäna mycket pengar. Och idealbilden av mäklare, som drar in stora summor, bor i tjusiga våningar och skålar i champagne, har säkert lockat många till yrket. Men de som kom in i yrket under högkonjunkturen och anpassat sitt liv till en högre inkomst kan mer eller mindre få en chock när marknaden svajar.

Men för de allra flesta andra ser verkligheten annorlunda ut. Fastighetsmäklarbranschen är ofta helt provisionsbaserad utan någon fast lönedel. I mindre städer krävs det rätt många försäljningar för att man ska gå runt. Ett vanligt arvode för att sälja en trea i Malmö ligger runt 35 000–40 000 kronor. Av arvodet får mäklaren normalt 20–30 procent, men efter avdrag för moms och skatt blir det till slut bara några tusenlappar kvar i plånboken.

Som nyutexaminerad mäklare är det svårt att få ekonomin att gå runt, eftersom man inte har något kontaktnät, det är hård konkurrens om objekten och just nu tuffa tider på marknaden. Lever mäklaren enbart på provision och inte lyckas få in några objekt, blir det heller ingen ”lön”. För trögsålda objekt kan det dröja månader innan man får ut sin del av provisionen. Så när mäklaren lägger lång arbetstid och pengar på annonsering och prospekt uppstår det förstås en stor ekonomisk stress om det dröjer innan pengarna flyter in. Vissa byråer har garanti- eller grundlön, men garantilönen dras av på kommande provision och grund-lönen kan ligga väldigt lågt – ofta lägre än 20 000 kronor brutto i månaden.

De två förbunden som Sveriges fastighetsmäklare är medlemmar i – Mäklar-samfundet och FMF – känner till problemet, men än så länge har det inte skett några större förändringar när det gäller att förbättra den ekonomiska tryggheten för mäklarna.

58-åriga Ann Ernestam är en rutinerad mäklare med lång erfarenhet. Hon är franchisetagare för Fastighetsbyrån i Vallentuna utanför Stockholm. Precis som andra mäklare i Storstockholmsområdet har hon märkt hur det gått trögare på marknaden det senaste året – det tar längre tid att sälja objekten än tidigare.

– Ja, så har det absolut varit. Stockholmsmarknaden är nästan lite omotiverat känslig. Det är inte lika många som kommer till visningarna, priserna är lägre och det är inte samma antal budgivare, konstaterar Ann Ernestam.

Men hon tar ändå svajigheten på bostadsmarknaden med en viss ro. Det har varit turbulent flera gånger tidigare under hennes karriär. Vid sådana tillfällen får man kavla upp ärmarna, ha fullt fokus på affärerna och se till att serva kunderna mer än någonsin så att de kan komma till ett köpbeslut, menar hon. De flesta mäklare har redan ställt om till ett nytt arbetssätt, och det är då agnarna sållas från vetet säger Ann Ernestam:

– En del mindre aktörer blir förstås nervösa och tar stryk. Man får ju inte betalt förrän man lyckats sälja. Om man bara har provision kanske man tvingas sluta jobba.

Själv känner hon sig inte alls drabbad. Hon tycker att det är ett lika roligt jobb fortfarande. När hon började var det eget ansvar, tempo och frihet som lockade.

– Det är en kick varje gång man får ett försäljningsuppdrag, när affären går ihop och köparen får nyckeln. Mycket positiv feedback är det också.

Inom Fastighetsbyrån är det stor variation på vilka medarbetare som går enbart på provision, eller får en kombination av antingen garantilön eller grundlön plus provision. Det handlar om hur individen förhandlat från början. Ann Ernestam är medveten om att det kan bli kärvt för nya mäklare, och påpekar att Fastighetsbyrån nu håller på att ta fram en bättre trygghetsform för de som precis börjat jobba.

– Det kommer att förändras, fram-för allt för de nya som antagligen kommer att få en fast lön första tiden. Det kanske inte blir samma höga löner som det varit men det kommer att bli tillräckligt bra, säger Ann Ernestam.

Hur hanterar man nervösa säljare som i dagsläget kanske inte får ut lika mycket pengar för sin bostad som de hoppats på?

– Om säljaren riskerar att få alldeles för dåligt betalt får man som mäklare försöka hitta lösningar. Man ska tänka på att inte överta den nya bostaden man köpt för snabbt, kanske vänta med försäljningen av den nuvarande om det går eller i värsta fall sälja den nyinköpta istället om man hunnit till-träda den. Det finns alltid lösningar, säger Ann Ernestam.

Men 29-årige ”Anders”, som har jobbat som mäklare i snart tre år efter sin hög-skole-examen, ger en mörkare bild av vardagen för en mäklare. ”Anders” jobbar inom en mindre fastighetsmäklarkedja i en stad i södra Sverige och vill inte framträda med sitt riktiga namn – ”om jag berättar det här offentligt och med namn skulle jag få sparken direkt”.

När han fick jobbet direkt efter högskolan var han jättelycklig – idag är han betydligt mer luttrad. Visst – han fick en anställning, men har varken garanti- eller grundlön. Han måste förmedla ett visst antal objekt per månad för att ekonomin ska gå ihop. Det är inte lätt eftersom det går så trögt på marknaden, menar ”Anders”.

– Vissa byråer bedriver ren rovdrift på mäklare. De kan anställa hur många som helst, det kostar dem ingenting. Får man inte in objekt så går man inte runt, och det är en strid på kniven mellan mäklarna internt på min byrå. Dessutom måste man vara med i ett förbund som bara företräder arbetsgivarens intresse, det känns rättslöst, säger han.

Det första halvåret han jobbade fick han knappt några objekt alls och tvingades låna pengar av sina föräldrar för att kunna betala hyra och mat. Sedan dess har han blivit mer varm i kläderna, men tjänar ändå bara mellan 15 000–20 000 kronor i månaden – brutto.

– Det är klart att jag är besviken och börjar tvivla på mig själv. Ändå vet jag att jag är en bra säljare, jag har ju jobbat med sälj tidigare. Jag hugger på allt jag kan få tag på, men de finare objekten tar de mer etablerade mäklarna, säger ”Anders”.

Han har inte haft råd att ta någon semester sedan han började som mäklare, och är på kontoret även när han är sjuk. Det förväntas att man ska vara där från tidig morgon till sen kväll, och givetvis jobba helger också, säger ”Anders” och skakar på huvudet:

– Man måste visa upp ett ”happy face” hela tiden.

Han har börjat att på allvar tvivla när det gäller yrkesvalet. Kanske kommer han att börja jobba i familje-företaget igen, som han gjorde innan.

– Men det känns ju som ett misslyckande. Jag har utbildat mig till ett yrke som jag i grunden gillar väldigt mycket, och jag har studieskulder att betala av. Samtidigt går det inte att fortsätta så här, med den ständiga ekonomiska osäkerheten.

Om ”Anders” slutar som mäklare tillhör han en växande skara – ungefär hälften av de nyutexaminerade lämnar branschen under de första två åren. Många blir assistenter till mäklare istället – ofta till en högre lön men med mindre ansvar. Eftersom ”Anders” är en välutbildad mäklare med en treårig högskoleexamen, kan han också övergå till att bli fastighetsförvaltare till exempel. Det är något han funderar på, men familjeföretaget lockar ändå lite mer för tillfället.

Alla branschens arbetsgivare drar i duktiga mäklare, så ur det perspektivet har fastighetsmäklare en stark arbetsmarknad, menar Joakim Lusensky, analys- och kommunikationschef hos Mäklarsamfundet. Samtidigt har arbetsgivarna ett jobb att göra med både tryggheten och långsiktigheten.

– Något som skulle bidra till ökad trygghet vore om fler anställda erbjöds en fast grundlön i botten i kombination med provisionen. Att erbjuda anställda tjänstepension är en annan sak. Detta är en pågående diskussion i branschen, säger han.

Text: Ia Wadendal

Foto: Karin Ljungdahl