Vi är överlevarna. Vi har i nedstigande led varit extra vaksamma, haft extra bra immunförsvar och kunnat förutse faror. Det har gjort att vi överlevt genom kriser och problem. Samma egenskaper som ökat vår chans att överleva skapar i dagens samhälle ökad oro, ångest och stress. Vi är utvecklade för att överlevnad och reproduktion i första hand, inte välmående.
Våra känslor har en tydlig uppgift och det är att förändra vårt beteende för att öka chansen att överleva. Det är hjärnans tolkning av vår yttre och inre upplevelse som avgör, inte den faktiska situationen. Om vi upplever en situation som vi får ett (för oss) obekvämt symtom av så kan hjärnan tolka det som en fara och känna stress och ångest. Samma situation kan i annan kontext eller för en annan person skapa en positiv association. Starka symtom i en bergochdalbana kan kännas fantastiskt och euforiskt medan samma symtom innan man ska upp och hålla en presentation kan skapa enorm ångest, stress och panik.
Vi är alla unika och vår del i hjärnan (insula) som tar emot signaler från kroppen och omvandlar till känslor varierar både i storlek och aktivitet. Vi har alltså olika volymknapp på dessa signaler. Det påverkar våra reaktioner och beteenden.
En del i att må bra trots detta tror jag är att inse och acceptera att det förhåller sig såhär och samtidigt använda sitt fokus att skapa välmående genom aktiviteter som vi mår bra av. Det finns mycket vi kan göra för att öka våra ”må-bra-ämnen” i kroppen såsom serotonin, endorfin, dopamin, testosteron, oxytocin och minska kortisolet som jag skrivit om tidigare.
För mer fördjupning och intresse rekommenderar jag verkligen att läsa boken: Depphjärnan – Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra – Anders Hansen
