Studieledighetslagen

Studieledighetslagen tillkom 1974. Syftet med lagen om studieledighet är att anställningsavtalet mellan arbetsgivare och anställd ska kunna bestå, även om den anställde under kortare eller längre tid vill avbryta sitt arbete för studier.

Rätt till studieledigt har den arbetstagare som vid ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Arbetstagaren har däremot rätt att delta i en facklig utbildning innan grundkraven har uppnåtts.

Studieledighetslagen ger rätt till ledighet för all utbildning som har någon form av planmässighet. Självstudier faller normalt utanför lagen. Utbildningen behöver inte ha något samband med ditt arbete. Det ska finnas en kursplan som är framtagen av en utbildningsarrangör.

Förutom under den schemalagda tiden har den som är tjänstledig för studier rätt att vara ledig under ferier eller andra uppehåll i undervisningen. Det är däremot vanligt att man endast söker tjänstledigt för den schemalagda tiden och vill gå tillbaka och arbeta under ferier och lov. Detta är ingen laglig rättighet. Om arbetsgivaren inte medger en sådan ledighet så kan du ansöka om att vara tjänstledig för studier fram till den första feriestarten. Det du då ska komma ihåg är att du måste begära ledigt igen för nästkommande period och då iakttaga lagens krav på framförhållning (se nedan).

Arbetsgivaren har, normalt efter förhandling med kollektivavtalsbunden lokal arbetstagarorganisation, rätt att uppskjuta en ledighet för studier till senare tid än den tid som du begärt. Vill arbetsgivaren uppskjuta ledigheten, ska han eller hon genast underrätta arbetstagaren om uppskovet och skälen för detta. Gäller det en kortare ledighet som sammanlagt inte överstiger en arbetsvecka har arbetsgivaren rätt att kräva en framförhållning på två veckor. Det betyder också att arbetsgivaren kan skjuta på ledigheten i motsvarande mån, om du inte begärt ledigheten i tid.

Är det fråga om en längre ledighet för studier, har arbetsgivaren rätt att kräva en framförhållning på sex månader. Om du inte har fått påbörja din ledighet inom två år efter det att framställningen gjordes, har du rätt att påkalla domstolsprövning av frågan om ledighetens förläggning. Detta innebär i praktiken att om du uppfyller kraven för rätt till ledighet och iakttararbetsgivarens krav på framförhållning, har rätt till ledighet för den tid som du behöver.

När du varit studieledig och återgår till arbetet ska du vara tillförsäkrad samma eller likvärdig ställning i fråga om arbetsförhållanden och anställningsvillkor som om du inte varit ledig. Vill du avbryta dina studier tidigare än beräknat och återgå till arbetet så har du rätt att återgå när du själv önskar. Däremot är arbetsgivaren inte skyldig att låta dig återgå tidigare än två veckor eller, om ledigheten har varat minst ett år, en månad efter det att arbetsgivaren mottog underrättelsen om återgången.