Jag menar inte att vi inte ska ha en tydlig strävan i våra liv. Men min iakttagelse är att genom att hela tiden ha siktet inställt i framtiden gör vi oss en otjänst i detta nu. Det tar energi och ger en ständig känsla av otillfredsställelse att alltid fokusera på ett mål i framtiden.
Fokuset tillbaka till nuet och vad vi kan påverka nu i processen mot målet
Att istället dirigera fokuset tillbaka till nuet och vad vi kan påverka nu, i varje stund och inte sträva så mycket efter ett genombrott kan i sig leda till ett genombrott i livet. Eftersom energin inte slösas i för stor utsträckning på en mental bild av framtiden utan istället ger fokus till processen och att göra den så bra och värdeskapande som möjligt.
Givetvis behövs planer och strategier och visioner för att ge oss en riktning, men vikten anser jag oftast behöver allokeras om. Resultatet kan bli att man faktiskt når högre än man trodde pga den frisläppta energin, eller om man missar målet kan man skaka av sig det lättare och ta nya tag eftersom man inser att det inte spelar så stor roll eftersom man njutit, varit engagerad och mått bra i processen.
Så lägg en avgränsad tid på att sätta riktningen och låt sedan närvaron i nuet leda dig dit.
