Känsla av lycka ger oss motivation att uppnå det som ger oss känslan. Om vi skulle bli nöjda för länge skulle det stoppa vår strävan. Skulle vi känna lycka för länge över en härlig måltid så skulle vi inte besvära oss att skaffa mer mat osv.
Känslor av välbefinnande ska vara övergående för annars skulle dom inte klara sin uppgift – att motivera oss.
Vi känner nog alla igen oss i detta. Vi tänker att vi kommer må så bra när vi når en ny befordran, högre lön, större aktieportfölj, den nya bilen eller den fina renoveringen. Men känslan går över ganska fort och sen hittar vi nya saker att sträva mot. Det tar aldrig slut. Det är så vi är utvecklade.
”Att må bra” brukar vara det vi tycker är viktigast i livet. Men i den evolutionära verktygslådan är det bara ett av många verktyg och inte så högt prioriterat som vi själva vill. Att förvänta sig att alltid må bra är därför lika orealistiskt som att förvänta sig att vara mätt resten av livet efter en måltid.
För mer fördjupning och intresse rekommenderar jag verkligen att läsa boken: Depphjärnan – Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra – Anders Hansen
